Syftet med kandidatuppsatsen Àr undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga bitrÀdena tar sig an all kommunal revision.För en fungerande kommunal revision behövs bÄde de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga bitrÀdena.Dock behöver det struktureras upp vem det Àr som skall göra vad..

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för kommunal revision i tre svenska kommuner med tyngdpunkt pÄ gransknings- och prövningsprocessen. Vi ska jÀmföra processerna mellan dessa tre kommuner samt diskutera för- och nackdelar med att ha eget revisionskontor eller att anlita externt sakkunniga. Vi har anvÀnt oss av ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt och en kvalitativ metod. Empirin bestÄr av sex personliga intervjuer med en förtroendevald revisor och ett sakkunnigt bitrÀde, frÄn tre olika kommuner. Respondenternas uttalande om gransknings- och prövningsprocessen presenteras kommunvis.

Vi avser att i denna uppsats jÀmföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, mÄlgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som mÄlsÀttning att diskutera eventuella förbÀttringar av dagens svenska system med utgÄngspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vÄrt problemomrÄde genom en kvalitativ undersökning baserad pÄ en jÀmförande studie mellan tvÄ kommuner. Vi utgÄr frÄn att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jÀmföra detta med en empirisk undersökning byggd pÄ intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta Àr nÄgot som bör förÀndras, dÄ en oberoende position borde stÀrka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte Àr att det finns en revision med politiska representanter, dÄ de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrÄn granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrÄn en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt bitrÀde och nÀmndordförande frÄn samtliga kommuner. VÄr teori grundar sig frÀmst pÄ institutionalia och relevant teori inom omrÄdet kommunal revision. Utöver detta har vi anvÀnder vi oss av agentteorin och förvÀntansteori, som vÄra tvÄ analysteorier.

VÄrt syftet Àr att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill sÀga politiker i nÀmnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tÀnka pÄ för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. VÄr intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vÄr undersökningsansats Àr deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjÀlp av en i förvÀg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgÄtt frÄn en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses dÀr som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvÄrigheter.

I vÄr studie har vi försökt att klargöra vilka roller de förtroendevalda revisorer och de sakkunniga har i den kommunala revisionen. Vi har funnit att det finns en del problem nÀr det gÀller de förtroendevaldas brist pÄ kompetens och oberoende. Dessutom Àr de sakkunnigas pÄverkan under revisionsprocessen vÀldigt stor, vilket kan leda till att revision genomförs enligt samma mallar i flera olika kommuner och kommunen inte fÄr den sÀrprÀglade granskning som den kommunala revisionen Àr tÀnkt att resultera i..

Den kommunala revisionen har inrÀttats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs pÄ uppdrag av kommunfullmÀktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de bitrÀds av sakkunnig personal frÄn privata revisionsbyrÄer. Syftet med den kommunala revisionen Àr att granska och bedöma hur nÀmnder, fullmÀktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmÀktiges mÄl, beslut och politiska intentioner. Det Àr vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslÄ fullmÀktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

Bakgrund och problematisering: Med utgÄngspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte Àr att ses som tillrÀckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer pÄ kommunnivÄ ser pÄ uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare ocksÄ analysera hur den kommunala revisionen skulle pÄverkas av en konstruktion dÀr revisionsenheten flyttades lÀngre ifrÄn kÀrnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras bÄde det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försÀkra sig om en tillrÀckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

I denna studie har det framkommit att de sakkunniga bestÄr av tvÄ kategorier; de som Àr registrerade och dÀrmed utgör föremÄl för RN:s tillsyn och normering, samt övriga sakkunniga. Det har framkommit att RN bedriver indirekt tillsyn över den kommunala revisionen i strid med grundlagsföreskrifter. I övrigt anses RN:s roll vara i överensstÀmmelse med teoretisk referensram, till skillnad frÄn SKYREV:s, dÀr det föreligger tydliga brister i övervakningen av sakkunniga. Dessa brister torde kunna överbryggas utifrÄn den teoretiska referensramen om organisationen kunde erhÄlla en civilrÀttslig status. I avsaknad av explicit tillsyn över de sakkunniga, existerar det kvalitetssÀkringar utförda av de sakkunniga de sjÀlva.

Den 1 november 2010 förÀndrades Sveriges revisionsplikt, vilket innebar att 250 000 smÄ aktiebolag fick möjlighet att vÀlja bort revision. Statistik visar att antalet aktiebolag som vÀljer bort revision ökar, forskning indikerar dock samtidigt pÄ positiva effekter av revision för smÄ aktiebolag. Syftet med denna studie var att undersöka hur revision pÄverkar kreditbedömning av smÄ aktiebolag samt om vikten av revision skiljer sig mellan olika branscher. För att förklara sambandet mellan kreditgivning och revision baserades studien pÄ teorin om de fem C:na och legitimitetsteorin. Vidare har en intervjustudie genomförts med sex anstÀllda pÄ sex av Sveriges största banker.

Syftet Àr att redogöra för mÄlsÀttningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primÀrdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna bestÄr av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som anvÀnds i arbetet Àr agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet Àr att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstÀmpel pÄ den kommunala revisionen som dÀrmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sÀtter prÀgel pÄ den kommunala revisionen och pÄ de kommunala revisorerna..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken roll de förtroendevalda revisorerna fyller i den kommunala revisionen. Metod: Studien baseras pÄ sex kvalitativa fallstudier genomförda i ett urval skÄnska kommuner, vilka kompletteras med tre expertintervjuer. Studiens empiriska material bestÄr av primÀrdata som insamlats genom personliga intervjuer med respondenter med stor erfarenhet av kommunal revision och speciellt förtroendevalda revisorers arbete. Respondenterna bestÄr av dels förtroendevalda revisorer och dels experter inom omrÄdet. Under studiens gÄng har sex större omrÄden framkommit, vilka anvÀnds för att strukturera upp studiens empiriska material.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

upplevelserav att ha ett barn med Ängestproblematik. Studien fokuserar hur dessaförÀldrar upplever sitt förÀldraskap i relation till genomgÄngen Cool Kids gruppbehandling.Studiens frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver förÀldrarna att förÀldraskapet och familjelivet pÄverkas nÀrett barn drabbas av Ängestproblematik?? Har behandlingen inneburit nÄgra förÀndringar i familjelivet? I sÄdana fallvilka och hur kommer dessa till uttryck?? Hur upplever och beskriver förÀldrar sitt förÀldraskap innan respektive eftergenomgÄngen behandling?? Vad anser förÀldrarna om gruppbehandlingen och behandlingsupplÀgget?Studien Àr baserad pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och bestÄr av semistruktureradeintervjuer med sju förÀldrar. VÄr utgÄngspunkt Àr en syn pÄ förÀldraskapoch familj som nÄgot som görs, snarare Àn Àr, varför vi anvÀnder ett familjesociologisktperspektiv för att nÄ en djupare förstÄelse för förÀldrarnas berÀttelser.De sammantagna resultaten pekar pÄ att sÄvÀl förÀldraskap som familjeliv pÄverkasnÀr ett barn drabbas av Ängestproblematik. GenomgÄende beskriver förÀldrarnahur familjens vardagsliv fick förÀndras och anpassas till följd av barnens svÄrigheter.FörÀldrarna lyfter dessutom fram hur de i olika grad kommit att ifrÄgasÀttaoch omförhandla sitt förÀldraskap i förhÄllande till barnets Ängest och behandlingen.Samtliga förÀldrar talar om Cool Kids i positiva ordalag, och beskriver hur barnensproblematik minskat i omfattning, vilket i sin tur bidragit till en ökad förstÄelseoch ett stÀrkt förÀldraskap.

FörvÀntningarna pÄ revision/revisorerna Àr mÄnga och kan ibland bli orimligt höga eller orealistiska. De olika behov och förvÀntningar som finns pÄ revisorn har skapat en inbyggd konflikt i revisorrollen samt bidragit till att det mÄnga gÄnger uppstÄtt ett förvÀntningsgap inom revision. Denna uppsats syfte Àr att redogöra för bankernas förvÀntningar pÄ revision, identifiera om det finns ett förvÀntningsgap inom revision mellan revisorer och banker samt om ett förvÀntningsgap existerar, förklara orsakerna till detta. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie dÀr tre auktoriserade revisorer samt fyra banktjÀnstemÀn intervjuats. Resultatet indikerar att ett förvÀntningsgap existerar dem emellan och att dess orsak frÀmst beror pÄ att banken har för höga förvÀntningar pÄ revision.